Publicerad 2007-12-04
Stockholm 2005-03-08
Idag uppmärksammas kvinnodagen över hela världen och våra tankar går till alla de kvinnor som kämpar emot olika former av förtryck.
De palestinska kvinnorna runt om i flyktinglägren i Libanon, Syrien, Irak och Jordanien väntar fortfarande efter 56 år på en lösning av Palestinakonflikten som på ett eller annat sätt ska lösa dom från flyktingskapets ok.
På Västbanken, Gaza och i Östra Jerusalem lever kvinnorna sedan 1967 under oket av den israeliska ockupationen som genom åren blivit allt hårdare och utsikterna till en rättvis fred är långt borta.
Ett av de stora problemen för de palestinska kvinnorna idag är fattigdomen som drabbat alla hårt de senaste åren och idag lever stora delar av den palestinska befolkningen under fattigdomsstrecket på 2 USD om dagen.
Ett annat problem är de mer än 400 vägspärrar som finns över hela landet vilket gör att rörelsefriheten är hårt beskuren. Tillsammans med vägspärrarna gör den mur som nu byggs inne på Västbanken att människorna i stort sett är helt instängda. De senaste tre åren har 61 kvinnor tvingats föda barn i vägspärrarna då transporter till sjukhusen stoppats och flera av de nyfödda barnen har dött på grund av detta.
Israel bryter konstant mot Genèvekonventionen och ett exempel på ett sådant brott är att det just nu sitter ungefär 100 kvinnor och 344 barn i fängelse inne i Israel. Enligt Genèvekonvention får man inte flytta befolkningen från ockuperat område till fängelser i den ockuperade maktens land och man kan tänka sig hur det känns för alla dessa barn och kvinnor, ensamma och utsatta långt från sina mammor och sina familjer.
Ett annat stort problem är alla de hus som blivit förstörda och rivna av israeliska styrkor och lämnat 1000-tals familjer hemlösa. Många har förlorat sina hem vid ett flertal tillfällen, vid staten Israels utropande 1948, vid kriget 1967 och nu återigen. Detta river upp svåra sår hos familjerna, men för kvinnorna blir det extra svårt då det oftast är dom som är huvudansvariga för hem och barn och som håller ihop familjen.
Lantbruket som är grunden i det palestinska samhället har drabbats mycket hårt på grund av att Israel fortsätter att konfiskera mark och symbolen för de flesta i Mellanöstern, olivträdet lämnas inte i fred. Flera 100 000 olivträd har dragits upp och jordbruksmark och växthus har förstörts. Under olivskörden på hösten körs bönderna bort från sina marker av bosättarna, många gånger under vapenhot. Allt detta görs för att de israeliska bosättningarna ska kunna utvidgas och för att bönderna ska fås att överge sina byar och marker.
Ingen av oss kunde väl tro att en ny mur skulle byggas efter Berlinmurens fall, men idag bygger Israel en 8 meter hög mur inne på Västbanken som håller folk instängda i getton där de på vissa ställen blir utsläppta via en grind vid speciella tider på dygnet. Den Internationella domstolen i Haag har fördömt muren och så har även FN gjort. Utslaget i Haag är ett moraliskt förpliktigande utslag även för Sverige. Genèvekonventionen innebär att också tredje land har ett ansvar för att dess föreskrifter efterlevs. Detta betyder att Sverige har ett ansvar för att palestiniernas rätt till ett eget land säkras. Statsminister Göran Persson skrev nyligen att Arafats dröm om en palestinsk stat är vår dröm. Det är ett uttalande som måste kräva mer än ord i en artikel, det förutsätter politisk handling.
Allt sedan september 2002 har Israels brott mot de mänskliga rättigheterna varit otaliga och Mänskliga Rättighetsorganisationer från hela världen har skrivit rapporter och gjort uttalanden om det som sker. Ingen kan säga att man inte vet, alla vet vad som pågår och ändå så är världens ledare så tysta och passiva i sina reaktioner gentemot Israel.
Just nu pågår påtryckningar från bl.a USA om att Syrien måste lämna Libanon och president Bush bill se handling och inte ord hotar med att brännmärka Syrien som paria om dom inte genast drar sig tillbaka.
Vi vill alla att Libanon ska bli ett fritt land men man frågar sig åter igen varför olika regler gäller för olika länder. Om nu Syrien lämnar Libanon måste samma krav ställas på att Israel lämnar Golanhöjderna och alla andra ockuperade områden.
Det är hög tid att vi alla agerar och kräver att Israel lämnar ockuperad mark och följer Internationella lagar, Genèvekonventionen och FNs resolutioner så att det palestinska folket äntligen får sina legitima rättigheter till godosedda såsom FN och det internationella samfundet sagt under mer än 50 år: Nämligen rätten till nationellt oberoende.
Först då kan de palestinska kvinnorna bli fria och på allvar ta upp sin kamp för ett jämlikt samhälle.
Det är nu hög tid för oss alla att högljutt sätta press på Sveriges regering, EU och USA och kräva:
Att den israeliska ockupationen upphör
Att EU:s handelsavtal med Israel sägs upp till dess att ockupationen upphör
Att muren rivs, och om detta inte sker att införa stegvisa sanktioner mot Israel
Och vi måste också kräva:
Om det är Syrien idag, så måste det vara Israel imorgon.
Vi kan inte fortsätta att stillatigande se på att Israel får fortsätta att åtnjuta speciella spelregler om de vill vara en del av världssamfundet.