Östra Jerusalem 2015 Foto: Anna Wester

Nu sprids skräck i Jerusalem och i städer och byar på Västbanken när Netanyahus högerextrema regering inlett en brutal offensiv med kollektiv bestraffning mot hela det palestinska folket. Hundratals palestinier har blivit beskjutna av israeliska soldater de senaste dagarna, många har skadats och några har dött. Samtidigt har de militanta bosättarna trappat upp attackerna mot civila palestinier. Nu hotar Israel med en ny Operation Defensive Shield, den blodiga invasionen 2002.

Utvecklingen kommer inte som någon överraskning. Israels grepp om det ockuperade Östra Jerusalem har hårdnat och provokationerna gentemot palestinier som lever i den tilltänkta huvudstaden har accelererat. För alla palestinier är Jerusalem en central symbol och det som sker där får konsekvenser i hela det palestinska området

Förevändningen för offensiven är denna gång morden på ett israeliskt par nära en bosättning öster om Nablus på ockuperad mark. Medierna i Sverige rapporterar om "ökat våld mellan palestinier och israeliska säkerhetsstyrkor", men det är viktigt att sätta det som nu sker i sin kontext och också minnas att många palestinier dödas utan anledning och utan att det når västerländsk media. Bara i år har fler än 20 palestinier dödats av den israeliska armén.

Även när mediernas strålkastare är släckta pågår ockupation och apartheid, dag ut och dag in. Palestinierna ser sina barn arresteras och dödas, sin mark konfiskeras och sina hus rivas. De bor bakom murar och taggtråd, snart utan hopp och drömmar.

Omvärlden har erkänt palestiniernas rättigheter i resolutioner och konventioner. Men aldrig någonsin ställs Israel till svars för brotten mot dem. Istället tillämpas dubbla måttstockar, där palestinierna kallas terrorister när de gör motstånd, medan en av världens starkaste militärmakter kommer undan genom att hävda självförsvar.

Det finns bara en lösning på det här - ett slut på ockupationen och en rättvis fred.

Det finns tillfällen när omvärlden står maktlös inför brott mot mänskliga rättigheter. Och när sanktioner kan ses som ett trubbigt verktyg. När det gäller Israel har omvärlden en makt som inte utnyttjas. Israel välkomnas i internationella samarbeten och har förmånliga avtal inom många områden med till exempel EU. Israel är beroende av detta, så krav och sanktioner skulle garanterat ha en effekt.

Hallå världen. Stoppa israels kollektiva bestraffning av det palestinska folket. Sluta belöna Israel och låt dem stå till svars för alla folkrättsbrott. Gör något. Del tusen.

Anna Wester, ordförande Palestinagrupperna i Sverige (PGS)

En gång om året gör Palestinagrup­perna en temaskrift. Vi har till exempel skrivit om apartheid, utbildning och idrott. Allt med fokus på Västbanken, Gaza och Israel, och den långa kampen för ett fritt Palestina. Förra året handlade tidningen om hur det är att vara ung och leva under ockupation.

Den här gången är temat miljö.

Det är utan tvekan ett oerhört viktigt ämne – i synnerhet i Mellanöstern, som förutspås att drabbas hårt av klimatför­ändringarna. Det finns forskning som visar att det redan har börjat hända. Det har länge varit svår torka i Nordafrika och runt östra Medelhavet. I Jemen och Libyen håller grundvattnet på att torka ut, och det varnas för att vattenkrisen snart kommer att vara ett faktum i hela regionen, när ett allt torrare och hetare klimat i kombination med de växande befolkningarna kommer att sätta ytterli­gare press på områdets naturresurser, inte minst vattnet.

Men ingenstans är läget så akut som i Gaza.

Bara några få procent av vattnet som pumpas upp ur Gazas brunnar anses vara säkert att dricka, och inom bara något eller några år kan hela grund­vattenreservoaren vara så förorenad av saltvatten och utsläpp att den inte längre går att använda. FN varnar för att om inte något drastiskt görs omedelbart, så kommer det inte längre att vara möjligt att leva där om några år. Men även på Västbanken är situationen krisartad, i synnerhet i Jordandalen.

Det är svårt att tro att det är ett år sedan Israels senaste krig mot Gaza när man passerar de hårdast drabbade områdena. Överallt är det ruiner av sönder­bombade hus, på vissa ställen är det bara en hög grus kvar av det som för bara ett år sedan varit någon familjs hem. Det är som att rädslan och smärtan från de 51 dagarna när israeliska stridsflyg bombade dag och natt, hänger kvar i luften. Och de byggnader som återstår är fulla av kulhål från striderna på marken.

Det är varmt och fullt av flugor i den container som numera är familjen Houdas hem i Beit Hanoun i norra Gaza. De har klätt väggarna med tyger och på golvet ligger madrasser och kuddar, som vi blir bjudna att sätta oss på. Där finns inga möbler alls. Innan kriget bodde familjen, mamma Mouna, pappa Hatem och deras barn, i ett fyravåningshus som bombades sönder. Hatem lyser upp när han pratar om familjens gamla hus:

– Det var inget vanligt hus. Det var ett mycket, mycket vackert hus, säger han med stolthet i rösten.

EU är nära allierat med Israel vad gäller vapenförsäljning och militärt samarbete. Det framgår av en nyligen publicerad rapport, ”Arming apartheid”, utgiven av flera olika brittiska organisationer. Enbart under 6 månader före det israeliska angreppet mot Gaza förra sommaren utfärdade Storbritannien licenser för vapenexport till Israel motsvarande nästan 7 miljoner pund (95 miljoner kronor) och för produkter möjliga att använda både militärt och civilt 25 miljoner pund (339 miljoner kronor). Bland brittiska exportprodukter finns utrustning till de F-16-plan som länge terroriserat palestinierna, samt komponenter till helikoptrar och stridsfartyg.

Den största bidragsgivaren till Israel är USA, med drygt 3 miljarder dollar (26 miljarder kronor) i årligt bistånd direkt till militären. Men många företag baserade i både USA, EU och Israel är i olika grad insyltade i vapenhandeln. Lockheed Martin, världens största vapentillverkare, har hittills försett Israel med 33 stycken F-16-plan, Boeing tillverkar de Apache-helikoptrar som används mot palestinska bostadsområden och tyska Schleifring tillhandahåller komponenter till de dödliga Hermes-drönarna tillverkade av israeliska Elbit Systems.

BAE Systems, världens tredje största vapenproducent, tillverkar elektroniska komponenter till stridsflygplan och är ett av tre bolag som bygger de F-35-plan som skall ersätta F-16-planen. G4S förser Israels militär med övervakningsutrustning till murar, checkpoints, fängelser och olagliga bosättningar. Allt som allt medverkar över 100 företag i militär export till Israel.